Är mejeriprodukter Primal? Ja/Nej, eller kanske?

- ERIK OLSSON -

Upptäck Din Naturliga Urkraft

Share on LinkedInShare on Pinterest

Är mejeriprodukter Primal? Ja/Nej, eller kanske?

Inom kostinriktningen "Paleo" som hänger tätt ihop med primalkonceptet finns det i vissa fall väldigt tydliga principer. Fanns det inte för över 10 000 år sedan, så är det i regel inte Paleo. Våra mag-tarmsystem och våra gener är helt enkelt inte anpassade för sådana livsmedel. Vegetabiliska oljor, socker och spannmål, inklusive bönor är exempel på sådant vi bör undvika, om vi vill må bra. Andra livsmedel hamnar i en gråzon. Därtill kan jag lägga att inom Paleo finns det alltid ett spektrum, av sämre och bättre val. Ingenting är helt förbjudet och ingenting ska alltid ätas hela tiden. Det är med andra ord en väldigt tillåtande kosthållning. Men Paleo och särskilt här vid 2StrongArms går vi faktiskt vidare och inkluderar en livsstilsförhållning dessutom. Det är så mycket mer än bara maten vi stoppar i oss. Jag återkommer till det lite längre ner här.

Ett livsmedel som hamnar just i denna gråzon är mejeriprodukter. Tänk; mjölk, yoghurt, ghee, smör och ost exempelvis. Mejeriprodukter är ett relativt nytt påfund. Våra förfäder på stenåldern höll inte boskap. Därmed kan vi ju inte påstå att det är Paleo. Men vad var det nu om gråzonen? Tittar vi på mejeriprodukter så innehåller de onekligen mycket näring i form av mättat fett, protein och kolhydrater. En första fråga att ställa sig är därmed om mejeriprodukter kan anses vara bra näring?

I följande text så lyfter jag delar av den ståndpunkt som finns inom programmet Primal Health Coaching. Jag tar också upp egna tankar och erfarenheter och blandar dessa med ett avslutande utlägg i samband med den nyligen publicerade dokumentären på SVT, Dokument Utifrån (Det vita guldet, 2018).

Utifrån Primal Health Coaching som kretsar kring Paleo, så vet vi helt enkelt inte om mejeriprodukter är bra eller dåliga för mänsklig konsumtion. Det finns inget entydigt svar. Det finns däremot mycket litteratur som stödjer båda ståndpunkterna. De två enskilt största anledningarna till varför det skulle verka negativt för oss är att livsmedlen innehåller laktos (mjölksocker) och kasein (mjölkprotein). En del av oss reagerar märkbart negativt på dessa ämnen. Samtidigt så är det ett faktum att samma ämnen finns i mänsklig bröstmjölk. Värt att komma ihåg här är att mjölk, vare sig det kommer från en ko, en ”homo sapiens”, eller en get, alltid har samma syfte, att ge en stor mängd näring till ett växande barn, en kalv eller en killing. Bara idén att vi fortsätter att dricka mjölk högt upp i åldrarna är ju i sig tveksamt.


PRIMAL EN FÄLTMANUAL

"Upptäck din Urkraft"

Med 3 Verktyg och 16 avgörande nycklar så visar jag hur du kan leva ett rikare liv, fullt av äventyr och hur du kan utmana dig själv fysiskt samtidigt som du ökar din mentala styrka.

LADDA NER FÄLTMANUALEN!

Mejeriprodukter och sambandet med sjukdom

Laktosintolerans är i princip standard världen över. Efter ungefär fyra års åldern förlorar vi vår förmåga att konsumera laktos. En del av oss behåller dock denna, särskilt här uppe i Skandinavien. Övriga som inte har en sådan tolerans mår istället dåligt, symptom kan vara kramper, svullen mage, diarréer och liknande.

Kasein är den dominerande typen av protein i mejeriprodukter. Kasein liknar rent strukturellt gluten som i sin tur är ett högst problematiskt protein i spannmål. Gluten som jag beskrev i förra inlägget, kan bland annat förstöra tarmluddet och rentav göra håll i tarmväggen. Partiklar i tarmen kan alltså läcka ut i kroppen. Vad har vi då i tarmen i vanliga fall? Förstås fekalier. Att vi alls utsätter oss för en situation där vi riskerar att få fekalier ut i kroppens blodsystem är högst märkvärdigt (för att använda en diplomatisk omskrivning...!) Vid en sådan situation kan alltså olika autoimmuna sjukdomar uppstå. Det vill säga, kroppen attackerar sig själv. Poängen är att kasein har liknande struktur som gluten och det finns ett samband mellan att vara känslig för gluten och att samtidigt vara känslig för kasein. Sambandet är etablerat. Frågan är om kasein har samma negativa påverkan på egen hand? Till skillnad från mänsklig bröstmjölk där kasein finns, så finns ju å andra sidan inte gluten på något motsvarande sätt i den föda vi evolutionärt har utvecklats med.

Under följande stycke kommer jag att titta på några sjukdomstillstånd som har ett påvisat samband med mejeriprodukter samt göra en kort överblick över olika mejerilivsmedel. Värt att notera här är att vi rent individuellt reagerar olika när vi får i oss ost, mjölk, och yoghurt exempelvis. En del av oss, reagerar mer direkt med stora magproblem. Andra verkar inte notera någonting. Här finns dock en möjlighet att en person som alltid har konsumerat stora mängder mejeriprodukter helt enkelt inte vet hur kroppen känns och mår utan sådana. Ett tillstånd som också kan uppstå med spannmålsprodukter. Vi kan vara så vana vi dessa att vi inte egentligen inte vet hur vi mår förrän vi plockar bort dom. En idé är därför att experimentera på sig själv. Ta helt enkelt bort alla relevanta produkter under tre eller fyra veckor. Hur reagerar kroppen? Återför dom sedan, en efter en. Hur reagerar kroppen? För journal!

Cancer och mjölkkonsumtion är ett ämne där det gjorts många omfattande studier. Utan att vara en expert själv så försöker jag här återge lite kort hur det ser ut. Det finns ett ämne som heter betacellulin i mjölken som främjar tillväxt bland foster och nyfödda. Samma ämne misstänks dock bland vuxna kunna stimulera cancertillväxt då det inte på samma vis kan brytas ner. Kom ihåg också att ett konstant näringsintag främjar celltillväxt som är en förutsättning för just cancertillväxt. I mejeriprodukterna finns också något som kallas ”konjugerad linolsyra” (conjugated linoleic acid, CLA), ett ämne som finns i särskilt höga doser i rå mjölk bland boskap uppfött på gräs. Just detta ämne har tvärtemot betacellulin visat sig begränsa cancertillväxt. Vi har alltså två olika rön här som på sätt och vis motsätter varandra. Därutöver finns det stöd som tyder på att mjölkproteinet, alltså i första hand kasein verkar negativt för kroppen först när fettet i produkten tas bort. Sambandet mellan lågfettsmjölk och främjandet av prostatacancer är ett sådant exempel, eller högfetsmjölk som verkar skydda mot tjock-, och ändtarmscancer.

Med ovan nämnt, så pekar andra studier mot att fullfetsmejeriprodukter kan sänka risken för kardiovaskulära sjukdomar, sänka blodtrycket, reducera det dåliga kolesterolet (LDL), skydda mot osteoporos (benskörhet) och verka antiinflammatoriskt. I mejeriprodukter ingår också Butyrat, på svenska Smörsyra vilket är en kortkedjig fettsyra som bland annat kommer från konsumtion av mejerifett. Butyrat är en födokälla till bakterier i tjocktarmen och verkar förhindra inflammationer däri. Det verkar också påverka aptiten och ämnesomsättningen positivt. Utan Butyrat ökar risken för tjocktarmscancer, bland annat. En gemensam nämnare här är fettet, det verkar alltså vara fettet som är fullt nödvändigt för att uppnå dessa positiva hälsofördelar.

Insulinrespons är något som verkligen triggas igång med mjölk, mer än många andra kolhydratskällor. Inom Paleo och LCHF exempelvis så söker vi konstant ha en så låg insulinrespons som möjligt. Ett konstant högt påslag är direkt negativt och skadligt för kroppen. Samtidigt är det också det höga insulinpåslaget som gör mjölk till en väldigt populär dryck efter träning. Särskilt efter hård intensiv träning där mjölk kan vara ett effektivt sätt att fylla på glykogen och proteinnivåerna. Ett direkt intag av mjölk efter träning trycker dock bort de positiva hormonella effekterna av att ha mänskligt tillväxthormon och testosteron i blodet under en längre period. Summa summarum, angående insulinrespons och mjölkprotein; det alltså möjligt att mjölk kan vara bra i syftet att fylla på med energi (specifikt för muskler och levern) samtidigt som det finns en risk att tarmkanalen långsamt försämras och rentav förstörs.

Med allt detta nämnt, så pekar ju mycket mot att mejeriprodukter är bra för oss, förutsatt att vi tolererar laktos och kasein och att vi pratar om produkter som har allt naturligt fett kvar. Detta givet med en viss risk för att vi samtidigt också förstör tarmkanalen långsamt då kaseinproteinet liknar gluten. För egen del så har jag gått från att konsumera stora mängder mjölk (3–4 glas om dagen under hela min uppväxt och mer därtill) till att i princip aldrig dricka mjölk. Faktum är att när jag idag dricker mjölk, även om det bara är lite i kaffet så tycker jag mig bli trött, lite uppblåst och nästan illamående. Kanske är det insulinresponsen som spökar. Ibland så konsumerar jag dock ren grädde som jag kan ha i en skål med nötter och frön, eller som jag lagar mat med och här känner jag inte av några negativa effekter alls. När det gäller ost så tycker jag utslaget kan vara olika. Ibland tycker jag mig bli snuvig och få en rinnande näsa dagen efter jag ätit mycket ost, ibland inte. Oklart utslag alltså. Smör använder jag rikligt när jag lagar mat och det händer att en riktigt fullfetsyoghurt, minst 18% slinker ner. Jag konsumerar nog några mejeriprodukter i veckan, speciellt då smör för matlagning och ost som lite snacks under dagen.


Paleo och betoning på oprocessade livsmedel

Tar vi samtidigt in paleotänket här så vill vi ha så oprocessade produkter som mjöligt. Allra bäst vore det med råa (opastöriserade), fermenterade, fullfettprodukter; smör, yoghurt, kefir, ost och liknande. Så hög fetthalt som möjligt. Apropå fermenterade produkter så har metoden i sig varit ett sätt att under väldigt långa historiska perioder öka hållbarheten för livsmedel, samtidigt som metoden främjar biotillgänglighet och näringsvärde. Genom en fermenteringsprocess, alltså där bakterierna får växa till sig utan syre så försvinner också en del laktos och kasein. Råa och fermenterade mejeriprodukter innehåller mycket näring och probiotika, vilka alltså är bra bakterier för mag-tarmfloran.

Nu är det förstås inte världens lättaste sak att få tag på råa mejeriprodukter. Stora konventionella jordbruk går i regel bort. Här behöver vi hitta lokala jordbruk, små gårdar, ekologiskt, där boskapen har god tillgång till gräs, utan tillsatser av antibiotika, hormoner och annat. Som jag känner till så är samtliga mejeriprodukter i butik idag pastöriserade enligt lag (undantaget små mindre lokala jordbruk med typ av gårdsförsäljning). Det vill säga vi har tagit kål på större delen av samtliga bakterier, bra som dåliga för att göra livsmedlen tjänliga för oss människor. Detta är alltså i sig ett resultat på industrialiseringen av jordbruket, där hygienförhållandena bland boskapen helt enkelt är svårhanterlig. Det som återstår då är de produkter de flesta av oss hittar i snabbköpet. Vid sådana fall, välj alltid så feta mejeriprodukter som möjligt och köp alltid ekologiskt. Ett annat alternativ kan vara getmjölk där det finns mindre kasein, mindre laktos samtidigt som det generellt är mer lättsmält. Getmjölk liknar också mänsklig bröstmjölk mer än komjölk och bör därför vara mer anpassat för mänsklig konsumtion. Två andra mejeriprodukter som kan vara bra att ha är smör som tål höga temperaturer och som är särskilt lämpligt för matlagning. Vi har också ghee som är ett alternativ utan laktos och kasein.

Såhär långt har vi tittat på innehållet i mejeriprodukterna, hur väl det stämmer in i paleotänket, samt vilka sorts produkter som är bättre än andra. Men det finns också andra aspekter att ta in. Dokumentären ”Det vita guldet”, visar hur vilsna vi har blivit när det gäller boskapshantering, mejeriproduktion, näringsupplysning och ekonomiskt understöd i form av investeringar. Inom Paleo äter vi animaliskt protein, det är en del av en naturlig kost, och något vi gjort under vår evolutionära framväxt. Storskaliga industriella jordbruk med tusentals kor, uppfött på soja med hormoner och antibiotika är det inte. När jag själv ser dokumentären så är det framförallt en känsla av tragik jag upplever. Troligen ger inte dokumentären hela bilden, som det brukar vara. Men faktum kvarstår att det är exakt denna onaturliga, industriella ”hitta-på-maten” som vi vill undvika, för vår egen hälsa, för djurens välstånd och ja, enligt dokumentären för vår ekonomiska framtid (och överlevnad…?).

/Erik


Vill du också ta reda på om din kost verkligen fungerar?

Se hur 95% av landets befolkning missar målet. Klicka nedan och se hur du kan normalisera ditt immunförsvar, din hjärtfunktion och din hjärnfunktion, samt celldelning och muskelfunktion

Jag vill lära mig mer! 

Skapa den livsstil du vill ha idag, med mer energi, ökad uthållighet och mer styrka. Ta del av en pågående megatrend inom hälsa och välmående. Här går vi direkt på grunderna, ladda ner Primalhjulet med 8 avgörande nycklar för en optimal livsstil

LADDA NER PRIMALHJULET!

Om skribenten

Erik Olsson är grundaren av konceptet 2strongarms, som kretsar kring hur vi kan återupptäcka våra naturliga instinkter för att leva ett optimalt liv, med äventyr och äkta rörelseglädje. Erik är också medgrundare till podden Lev Ditt Drömliv, samt den egna podden the Digital Freeedom Coach som fokuserar på personlig utveckling och internationellt entreprenörskap, allt för att uppnå ökad frihet i livet. När Erik inte spelar in poddar eller utvecklar verksamheten så springar han oftast runt i shorts, oavsett årstid. En del kallar honom galen, andra ser honom som en visionär.